Förvirringstillstånd
När hjärnan utsätts för någon form av extrem belastning, till exempel stress eller tillfällig syrebrist, störs hjärnans normala sätt att fungera. Ibland blir störningarna så svåra att man hamnar i ett förvirringstillstånd, konfusion. Typiskt för besvären är att de är tillfälliga och alltid utlösta av något, till exempel en kroppslig sjukdom eller olämpliga läkemedel.
Åtgärder vid förvirringstillstånd (konfusion)
Ofta är man i ett tillstånd av förvirring samtidigt som man har andra sjukdomar eller besvär. Det är vanligt att besvären och sjukdomen i sig kan ha utlöst förvirringen. En konfusion ska alltid utredas.
Orsaker till förvirring
Försämrad blodcirkulation i hjärnan, på grund av till exempel stroke eller blodtrycksfall vid narkos.
- Försämrad blodcirkulation i övrigt i kroppen, på grund av till exempel lungemboli eller hjärtinfarkt
- Smärta
- Infektioner
- Urinstämma, det blir stopp för urinen och man kan inte kissa
- Förstoppning
- Skallskada
- Läkemedelsbiverkningar
Film
I filmen nedan berättar professor och överläkare Yngve Gustafson om förvirringstillstånd vid demens. Titta och dela gärna.
Depression
Vid en depression har man svårt att känna glädje. Man kanske kan le korta stunder men dysterheten finns hela tiden och man har inte lust att prata med någon. Irritabilitet är inte ovanligt. Man har ofta ångest. Symptomen brukar vara svårast på morgonen och lättare på kvällen. Depression är vanligt vid demens och försämrar livskvaliteten påtagligt.
Depression är ett sjukligt tillstånd. Det är naturligt att vara ledsen när man drabbas av sorg men vid depression finns en inifrån kommande nedstämdhet utan att det behöver finnas någon yttre orsaker. Också när en människa tycker sig ha orsak till att vara ledsen kan det finnas en behandlingsbar depression bakom. Depression omfattar tillstånd som kan variera från lätta till uttalade störningar, där människans hela beteende påverkas. I hög ålder eller vid demens är det vanligt att få depressioner.
Bilden vid depression i hög ålder och vid demenssjukdomar skiljer sig från vad man vanligen ser hos yngre. Ofta kommer förändringarna gradvis och smygande men ibland finns det som hos yngre avgränsade skov. En djup depression som kommer gradvis och långsamt skapar en bild som kan likna demens.
Vid depression har man svårt att se någon ljuspunkt i tillvaron. Korta stunder kan man kanske le men lämnad ensam blir man sittande utan att kunna ta sig för något. Ofta har man ångest. Tankarna går långsamt och känslorna ter sig avtrubbade. Det kan gå så långt att man inte förmår prata med någon. Symptomen brukar vara svårast på morgonen och lätta på kvällen. Man har svårt att somna och vaknar tidigt.
En äldre människa med depression kan ha en känsla att ha en kroppslig sjukdom t ex kan man uppleva värk utan att det finns någon kroppslig sjukdom som kan förklara värken. Ibland är man övertygad att man har en allvarlig sjukdom som cancer. Man kanske då söker hjälp för en sjukdom som inte finns. Om inte den egentliga orsaken upptäcks kan man inte få rätt behandling.
Vid djupare depression är det vanligt att känna skuld, också för sådant man inte själv rår för. Man upplever verkligheten på ett felaktigt sätt och kan i enstaka fall få hallucinationer.
Depressioner kan i de flesta fall behandlas och det är därför viktigt att känna igen symptomen. Oftast behandlas en depression med läkemedel. Det finns idag nya läkemedel som kan ges till äldre utan biverkningar.
BPSD (beteendemässiga och psykiska symptom vid demens)
Överaktivitet med vandringsbeteende, verbal överaktivitet (skrikbeteende), agitation, omdömeslöst beteende. Dessa symptom har idag sammanförts till ett begrepp, BPSD (Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens).
Vid demens kan finnas en rad beteendesymptom:
- Aggressivitet (fysisk och verbal)
- Psykotiska symptom (hallucinationer, vanföreställningar med mera)
- Sänkt stämningsläge (kan vara förhöjt), ångest
- Sömn/vakenhetsstörningar
Bakom symptomen finns många olika orsaker och behandlingsprinciperna måste anpassas till vad som ligger bakom. Miljö och omvårdnadsfaktorer är oftast utlösande faktorer, och bakom symptomen finns i allmänhet både miljöfaktorer och demenssjukdomen. Pålagrade sjukdomar som depression och konfusion kan ligga bakom. Demenssjukdomen i sig, speciellt med påverkan på pannlober, ökar risken för olika beteende-symptom.
Film
I filmen nedan berättar professor och överläkare Yngve Gustafson om BPSD. Titta och dela gärna.
